Département de langue et Culture Amazighes
Permanent URI for this collection
Browse
Browsing Département de langue et Culture Amazighes by Subject "Ait Bouaddou"
Now showing 1 - 2 of 2
Results Per Page
Sort Options
Item Etude anthropologique des tatouages, kabyles Cas de deux villages : Ait Bouaddou et Assi Youcef(Université Mouloud Mammeri, 2023) ISHAK BOUSHAK Djouher; LAMRANI MarzoukaTicraḍ d yiwen n ssenf n ccbaḥa i ssexdament tlawin (deg tmurt) n Leqbayel zik, ǧǧan-tentidyimezwura, seg tsuta ɣer tayeḍ. Ticraḍ : Aẓar n wawal d “CRḌ” (s tefransist : vacciner). Amwakken qarren wat zik : “Ulac ticraḍ ur d-nefki idammen". Amezruy n tecraḍ lqay. Ur nezmirara ad nẓer anta tallit i d-bdant, amezruy-nsent yemxalaf si temnaḍt ɣer tayeḍ deg temnadt nwat Buwaddu. S tarrayin n ufran n usentel, am lexṣaṣ n yidlisen d wuguren i dnemmuger, nernu tmettant n temɣarin i yesɛan ticraḍ, ula d tid i mazal ttidirent nufa-d segsent tid uryeẓrin ara ad tent-ssegzin neɣ i xedment, i tent-kkatent. Tamukrtist n usentel-a tebna ɣef semmus n yisteqsiyen : Melmi i xeddment ticraḍ-a ? Anwa i sent-ixeddmen ticraḍ a ? Anda itent-xeddmen ? Acuɣer i tent-xeddment ? Acu i d anamek-nsent ? Acu-ten wallalen i sxedment ? Mi nruḥ ɣer temnaḍin-a, nufa-d semmus n tlawin di yal tamnaḍt (5 deg wat- Buwaddu, 5 di Assi-Yusef) nufa-d 22 n tmentilin deg wat-Buwaddu, 15 di Assi-Yusef. Akatay-agi nneɣ yebḍa ɣef krad n yixfawen : Deg yixef amezwaru, nesfehmed abrid i neḍfardeg usentel n ticraḍ di snat n temnaḍin : Ayet- Buwaddu akked Assi-Yusef. Deg yixef wis-sin n uktay-agi, nefka i wannar azal d ameqqran, deg-s newwi-d tugniwin n ticraḍ, nerra-d ɣef kran isteqqsiyen daɣen nufa-d belli aṭṭas n tlawin xeddment ticraḍ i ccbaḥa d kra rran-tent i udawi nkra waṭanen. Nehḍer-d daɣen ɣef imukan anda ttarrant ticraḍ tilawin am « amgerḍ, idmaren, ifassen, iḍudan d yiḍarren » Ala deg udem ur xdmint ara, nefka-d leɛmarmelmi i tent-xdment, izli deg-sent gar «12 d 20 » n yiseggasen, tallit n « tefsut », di snat n temnaḍin ssexdment tilawin iffer n yibawen d tuccanin, neqrent imukan-nni s usennan nukermus, ama ffɣen-d idammen, d akken qqaren ulac ticraḍ melba idammen. Deg ixef wiss krad; Nsewwer-d tugniwin n tlawin yesɛan ticraḍ di snat n tmnaḍin, ddaw n yal tugnanenna-d d acu-t uzamul-nni, daɣen uɣur i yettemcabi d umkan anda i tent-xeddment, dɣa i umi i tent-xeddment. Di taggara n uktay-agi, nerra-d ɣef kra n yisestanen, nufa-d uguren deg unadi nneɣ am lexṣaṣ n yidlisen, drus n temɣarin i d-nufa ɣef usentl-agi nneɣ.Item Les projets d’émigration chez les convertis chrétiens des villages des Ait Bouaddou en Kabylie (Algérie).(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2024) HAMMAR ThilleliDeg leqdic-agi, ad d-nessenqed tamsalt yeεnan abeddel n ddin akked wayen yeǧǧan iqbayliyen yuɣalen d imasiḥiyen ad inigen seg tudrin n Ait Bouadou. Deg tazwara, ad d-nmuqel tamsalt yeεnan abeddel liman deg temnaḍt-agi, akked umezruy n umussu imbecceṛ i d-yennulfan deg’s. Ad d-nesbeggen amek igefka aẓar umussu-agi rnu yennerna gar imezdeɣ n tɣiwant-a. Syin, nerr-ad tamuɣli-nneɣ ɣef tuddsa akked inejmuεen n leεbada deg temnaḍt-agi, ladɣa deg yiwet n tallit anda ɣelqen xilla n Timezgida di tmurt n leqbayel. nessenqed-ed amek wigi yuɣalen d imasiḥiyen ṭṭfen di teflest-nsen ɣas akken llan wuguren-agi, imi aṭas n tikwal ttnejmaεen beṛṛa i lqanun neɣ s tufra. Syin, nerr-ad tamuɣli-nneɣ ɣer tikti n yinig. nsekn-ed amek asenfaṛ-a i d-iban ger iqbayliyen, , yuɣalen d imasiḥiyen, ladɣa imasiḥiyen n tudrin nat Buwaddu, mi ara nwali acu i ten-idemmren ad ǧǧen tamnaḍt-nsen. nesfahm-ed ttawilat i sqedcen iwakken ad yeḍru usenfaṛ-agi n yinig. Gar ttawilt-a nufa-d azal n uẓeṭṭa n tmetti akked wid i d-yefkan afus n lemεawna iwakken ad yeḍṛu usenfaṛ-agi n yinig